Vänskap och svek.

Varning för ett långt men viktigt inlägg.

 

Tjejer kan vara så förbannat elaka mot varandra och jag har aldrig riktigt förstått syftet med det. Många av er har säkert också varit med om att vänner svikit.  Ibland har det gått så långt att vi slutat vara vänner eller så har vi helt enkelt växt ifrån varandra. Jag har egentligen alltid haft väldigt lätt för att skaffa vänner men jag har inte alltid haft tur med de vänner jag haft.

 

 Jag har sedan jag var liten haft svårt för separationer och det har alltid tagit mig lång tid att avsluta en vänskap som varit negativ för mig. Jag har en förmåga att vilja se människors bra sidor. Detta är en styrka men det blir en svaghet när man inte är bra för varandra. Alla människor har bra sidor, även de människorna jag kan ha svårt för. Men en vänskap ska vara på lika villkor. Det är en ömsesidig relation där man både ska ge och ta. När jag ser tillbaka har jag oftast gett villkorslös kärlek men jag har inte alltid fått samma tillbaka. Ändå har jag tillåtit mig själv att fortsätta vänskapen. Att stanna har för mig alltid varit lättare än att lämna.

The power of letting go.

 

Det har funnits perioder i mitt liv då jag blivit utfryst och retad. Det som sårat mest är att bli utfryst av personer man ser som bästa vänner. Jag litade på dem.Hur kan människor som säger sig älska dig svika så hjärtat går i tusen bitar? Det är tankar som rört sig i mitt huvud och som präglat mig under hela min uppväxt.

 

Det som varit det allra svåraste sveket för mig när det gäller vänner var när jag gick i högstadiet:

 

När jag gick i högstadiet blev jag väldigt sviken och utfryst av min bästa vän och en annan vän vi senare lärde känna ihop. Vi kan kalla min bästa vän för B och den andra vännen för M. Jag och B hade ett väldigt starkt band. Vi hade vuxit ihop sedan sexan och gjorde allt ihop. Vi drömde om att tågluffa, rymma hemifrån, vi började tjuvröka ihop, hade våra första fyllor ihop osv. När vi gick i åttan började vi umgås med M, som var 3 år äldre än oss och i samband med detta blev min och min B:s relation förändrad. De började snacka skit bakom min rygg, de skapade allians och kunde hånade mig inför andra. M var den som var den drivande när det gällde att frysa ut men jag fick också reda vad B tyckte när jag råkade höra dem prata illa om mig på toaletten under en fest. Det slutade inte där. Killar hade sedan i slutet av åttan börjat intressera sig för mig och detta var något båda störde sig på. De tyckte jag var alldeles för självsäker.  Min bästa vän B gick bakom min rygg och försökte sno mina killar. Hon låg med två av mina ex. Jag kom på henne en gång på mitt rum under en fest. M försvarade henne inför alla. Allt detta i samma veva som min mamma precis hade gått bort i cancer. Jag förlät B men det hände totalt 3 gånger innan jag bröt kontakten med henne. På senare år har båda bett om ursäkt för deras elaka beteenden under den tiden. Vi är inte vänner idag, men vi är inte ovänner. Jag har gått vidare.

 

 Man kan tänka att människor växer upp och detta är ett typiskt tjejbeteende när man var yngre. Men tyvärr pågår detta i verkligheten nu. Mobbning på arbetsplatsen eller i skolan/universitetet är heller inte ovanligt. Jag kan inte förstå varför människor tillåter sig själva att behandla varandra så vidrigt. Jag har själv varit med om att bli utfryst i vuxen ålder. Tjejen som ville frysa ut mig lyckades nästan förstöra relationen mellan mig och våra gemensamma vänner. Hon tålde inte min personlighet och den uppmärksamhet hon ansåg att jag fick. Det blev en rejäl glidning mellan oss andra men idag har vi lyckats lösa så det funkar. Jag är självklart inte vän med den här tjejen idag men jag hyser inget agg mot henne. Dessutom har jag andra vänner som idag blir mobbad eller utfryst på arbetsplats. Varför pågår detta fortfarande i vuxen ålder?! Jag kan bara inte förstå hur människor kan vilja vara elaka mot varandra. Varför känna sig hotad? Det finns ingen anledning att vara bitter och avundsjuk. Vad är det som gör att människor beter sig så här?

 

För mig har det blivit väldigt viktigt att kunna hantera konflikter och prata om problem som uppstår för att förstå varandra. När jag var yngre gav jag mig själv skulden till mycket.  Men det har också hjälpt mig hitta strategier som utvecklat mig till en bättre person. Hur mycket jag än vill förstå människor som är elaka så förtjänar inte dem inte alltid min förståelse. Jag kan ge människor en andra chans och försöka förstå varför men jag kan inte acceptera om du fortsätter vara elak. Jag vet idag mina gränser, jag inser mitt eget värde och jag låter ingen trycka ner mig.

 

The feeling of letting go.
 
 
Ja, det jag egentligen vill komma fram till är att det tar tid att hitta riktiga vänner och det tar ibland tid innan man lär känna sig själv och inser vad man behöver för vänner runt omkring sig. Vi måste försöka se vårt eget värde och inte stanna kvar i en relation som får oss att må dåligt. Det finns faktiskt människor som skulle göra vad som helst för att vara din bästa vän. Som skulle uppskatta dig för just dig. Du är ändå den bästa vän du har. Var snäll mot dig men kom alltid ihåg att behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad.

Fördomar.

En stark familjefar, hemma-man med stort omsorgsansvar och en stark karriärskvinna som försörjer sin familj?  Skrattade gott när jag såg den första bilden. Det där är verkligen min Ante i framtiden. Och allt som saknades var ett blont skägg :) Inte för att han kommer bli en hemma-man men han tar väldigt mycket ansvar i hemmet. Mer än vad som förväntas av honom enligt norm.
 

Det är med fördomar är något jag alltid intresserat mig för och fascinerats av. Vi alla har fördomar. Vi alla har ju en slags referensram som våra tidigare erfarenheter är präglade utav och har man då en dålig erfarenhet av något/någon är det ju lätt att man använder sig av ett övergripande antagande, som kan vara missvisande mot individen eller en viss grupp utav människor. Om ni hänger med vad jag menar :)Om man har en negativ fördom tycker jag det är viktigt att vara medveten och reflektera kring varför man tänker på ett visst sätt och om en viss person i en viss situation. Vi kan fråga oss själva: Hur kategoriserar vi människor? Hur ser vi på funktionshindrade, homosexuella, äldre, invandrare, psykiskt sjuka, missbrukar etc.  Hur vi ser på män och kvinnor och sterotypa könsroller?Vilka referenser har vi egentligen? Vilken rätt att döma?

 

Ingenting är som det verkar och många människor verkar glömma bort det. Tänk er själva om ni visste vad den här personen gått igenom som ni stör er på. Hade ni varit lika snabba på att döma dem då?

Exempel: 

  • Den snygga, smarta tjejen med perfekta kläder och perfekt liv som alla avundas: Hennes pappa är kriminell och i större delen av hennes liv har han vistas i fängelse. Hon tar hand om sina småsyskon och känner sig ofta deprimerad
  • Den alkoliserade gubben som stinker alkohol, vinglar alltid omkring på stan, ovårdad och stupfull: Hans fru bedrog honom med hans bästa vän, han hamnar i en djup depression och i samma veva gick hans företag i konkurrs.
  • Mamman i familjen som gör karriär och omgivningen surar för att de anser att hon sviker barnen när hon jobbar så mycket:  Hon kommer från arbetarklassen, älskar sina barn över allt annat och har kämpat hårt för att nått sitt mål och försörja sin älskade familj.
  • En tjej med downs- symdrom sjunger glatt på väg till skolan. Hon drar en hel del konstiga eller flyktiga blickar till sig : Hon är väldigt duktig i skolan, har många kompisar och drömmer om att flytta till Hollywood och jobba med musik.
  • En utländsk man på bussen, han luktar konstigt, ingen vill sitta brevid honom: Han kämpar hårt för att lära sig svenska och för att komma in i samhället. Han har hela sin familj i hemlandet och jobbar heltid och kvällar och helger för att kunna försörja sin familj.  
  • Den blygaste pojke i skolan som mobbas, ingen ser eller hör honom: Han tar hand om sin psykiskt sjuka mamma varje dag och känner extrem skuld till sin mamma. Han är duktig på att måla och drömmer om att bli fotbollsproffs.
Dessa egenskaper och attribut är bara exempel och så klart kan tillhöra vem som helst oavsett ålder, kön, klass eller etnicitet.  Det jag vill komma fram till är att fördomar finns och cirkulerar hela tiden, medvetet och omedvetet. Vi behöver reflektera mer och fråga oss själva varför har vi vissa fördomar? Vi styrs inte bara av samhället, politiker och lagar utan vi lever i en demokrati där alla individer måste tillföra något. Det är ändå vi som skapar samhället.Det går inte att älska alla eller vara perfekt på alla sätt men jag tycker ändå alla bär ett eget ansvar att göra vad de kan för att möta varandra med ödmjukhet och respekt.
 
(Ps. Märks det att jag läser till socionom? ;)

Stanna upp och fundera, vad vill DU egentligen?


Något som kanske är självklart för vissa, men mindre självklart för andra i vissa lägen. Jag har alltid varit en väldigt driven person som i många avseenden vetat vad jag vill göra med mitt liv. Men det har även funnits vissa luckor där jag varit allt för upptagen med att tillfredställa andras behov istället för att se till mitt eget.

Jag är absolut ingen ängel, har definitivt aldrig varit men för många år sedan gick jag igenom svåra utmaningar som fick mig att börja tänka om och tänka rätt för mig själv. Denna förändring gick inte bara över en natt utan jag har stegvis byggt upp min självkänsla och mitt självförtoende till något jag är väldigt stolt över idag. Däremot finns det fortfarande vissa bitar jag fortfarande måste jobba med, men det är det jag älskar med mig själv, jag ger aldrig upp och jag vägrar tänka negativt, hur ska det förändra min situation och min måluppfyllelse?

Jag måste bli mycket bättre på att stanna upp och fundera, vad vill JAG och vad ska JAG göra för att nå dessa mål? Det kanske också låter självklart för en del men mitt upp i vardagen och all stress så är det så enkelt att glömma bort dessa "enkla" tankar och bara flyta med i stunden. Fråga dig själv: varför, hur, när och bli mer medveten över de förändringar du faktiskt kan göra för att göra ditt liv mer meningsfullt. Jag ska absolut inte sluta leva mitt liv genom de människor jag älskar och bry mig om men hur ska jag orka ta hand om dem om jag inte tar hand om mig först?

Det goda övervinner alltid det onda.

Åhhhh, jag blir så arg på mig själv ibland!Varför förlåter jag så himla lätt?Varför ska jag alltid försöka vara så diplomatisk?
Det är en sida jag både gillar och ogillar hos mig själv beroende vilken situation som dyker upp. Jag gillar att jag försöker hitta en förklaring till andras människors negativa beteende men varför ska jag alltid finna förståelse när människor agerar på ett elakt sätt, när de inte ens förtjänar min förståelse?

Det är aldrig så att jag accepterar att någon gör mig eller andra människor jag älskar illa. Jag säger alltid vad jag tycker,uppskattar andra människors ärlighet och åsikter och jag försöker undvika konflikter genom ärlig kommunikation. Och om konflikter väl uppstår vill jag i möjligaste mån lösa dem.  
Men när det gäller mig själv måste jag bli bättre på att inte förlåta människor som är elaka av egoistiska skäl.De är inte värda min förståelse eller min tid.

Det allra viktigaste i alla fall är att jag kan stå för det jag tycker och för den jag är utan att jag medvetet sårar andra människor. Och hade jag inte varit en problemlösare eller en människo-älskare hade jag nog inte valt att studera till socionom. Men det är inte lika lätt att vara socionom för sig själv alla gånger haha ;)

Den icke förskönade sanningen.


Hjälp är detta verkligen samma person??

 Nej jag ser inte alls uppstoppad och drogad ut

Alltså haha.. detta måste vara den fulaste vinkeln jag någonsin skådat!Finn ett rätt med denna bild

Klassikern, försök prata dig snyggare med kameran

Hej snor!

Hello hello tre påsar under ögonen och läppstift på båda framtänderna

Bild 1 publicerad bild..någon kommentera att jag såg ut som en modell på första bilden.. Vill den som kommentera detta dementera det påståendet nu när bild nr 2 visas? hahaha

Ibland krävs det en eller ett par tabbar för att få en snygg bild. Jo jo det vill jag lova. Känner ni igen er?

Varsågod, här har ni fler tabbar.


Inte lätt för ögonlocken att hänga med i  party svängarna
Passa på att peta i näsan innan vi ska posa?

En förskräckligt misslyckad närbild

Försök se snygg ut med den arga, döda blicken 

Be din pojkvän ta ett fint kort på dig och självklart lägger han INTE märke till att din kaluffs ändrat form av vinden 

Kissa på dig när du kliver upp ur poolen?

Se allmänt besvärad ut

Dansar lite med handen

Ser ut som sju svåra år

Mörda sugröret?

Se uppstoppad ut  
Lyckas få läppstift på näsan när du dricker ur ett champangeglas

Lägg dig ner på den vackra sandstranden för att få en bild men lyckas inte ta dig upp

En detalj bara, glöm inte dölja de svarta strumpbyxorna för de syns igenom den vita blusen!

Bara för att man trycker på kameraknappen betyder det inte att ansiktet är med 

Snyggve.

Fler tabbar har efterfrågats och här kommer ett gäng. Här är sanningen. Det blir verkligen inte bara snygga bilder som bloggen många gånger vill ge ett sken av. Tabbar kan jag tycka är roligt att variera sig med för allt är inte perfekt. Ibland kan det krävas flera omtagningar för att få ett lyckat kort. Inget fotogeni här inte ;)

Vill ni se fler av mina tabbar får ni kika in här.

Ett bevis på att alla outfits blir allt annat än bra.


Precis innan fotot tas kommer du på att du måste dra ner tröjan för att täcka grenen eller putmagen

En klassiker... Oj, mina skosnören hänger löst och din förmåga att passa 10 sekunder är värdelös så  precis när du böjt dig ner och knytit rosetten fastnar du på bild!

Den här är faktiskt ovanlig för min del, har aldrig flörtat så här omedvetet förut..men någon gång ska ju det också ske!

Öppen mun och frågande blick,, ehhh döööh. Ännu en klassiker när man samspelar dåligt med kameramannen

Dessa bilder finns det tonvis utav.. ögonen hänger inte alltid med

Testa en ny min? Men resultatet blir ofast allt annat än du tänkt dig... Stelt!

Prata samtidigt som killen tar kort på dig! Det resulterar alltid i unikt snygga bilder!

För att se extra intelligent ut, pröva att klia dig i pannan när du posar!

Visa hur förbannad du är för att vinden blåser och ditt hår är överallt

....eller släpp loss.. men var beredd på att blåsa bort!


Känner ni igen er? De flesta bloggare som bloggar om outfits känner nog igen sig men läsare kanske inte har lika mycket koll på det? Perfekt blir man inte på bild. I alla fall inte jag! Detta är ett tydligt bevis på att alla outfits blir allt annat än lyckade! Det tar tid ibland att få till en normal bild, som ni kan se ;) Om ni bortser från facet och en del konstiga gester så kanske ni kan inspireras lite av klädseln haha!

Tabbar del tre.


Flörta med kameran så du somnar. Den är jag bra på!

Inta en inte allt för snygg partypose samtidigt som du glömmer hålla in magen

Se riktigt förbannad ut

Flörta lite till

Det skulle vara en fin vänskapsbild men så kom rumpan emellan

Alla dessa outfitsbilder. Jag menar, hur många gånger har inte de tabbat sig!?

Be din pojkvän ta en bild på dig när du äter glass, rättelse slickar i dig sista glassen, nej rättelse äter bägaren?!

mosas med din vän?

Se allmänt skadad ut med denna... jag va f*n gör jag?

Funderar lite

En mycket smickrande bild- jag vet!

En vänd-dig-om-snabbt bild resulterade i att jag fick jävligt ont i tanden av örhänget som hängde med i farten. Väldigt dålig idé.

När det kom oväntat besök med på bilden..  
Ser allmänt??

Hjäääälp kände jag när jag såg den här bilden

Trivs som fisken i vattnet?!

Jao, somna ståendes.. den ni!

Så här ser det ut när man sätter på självutlösaren och inte hinner vara beredd på posen

Avslutningsvis kan vi konstatera att bilder som tas upp och ner sällan är till ens fördel...

Eftersom ni gillat mina senaste inlägg om mina tabbar tänkte jag att ni kunde få ta del av en tredje. Har kollat igenom arkivet och även hittat lite gamla tabbar. Alla bilder man tar blir lååångt ifrån bra- som ni kan se :D Har ni inte sett mina andra tabbar kan ni se dem här.

Överlevnadsstrategier.

Okej… detta blev ett väldigt långt inlägg men jag behöver ändå er hjälp.

Igår hade jag en dålig dag. Inte för att något speciellt hade hänt, utan jag var helt enkelt allmänt nedstämd.

 Därför kom jag och tänka på att jag skulle skriva ner några knep jag brukar använda mig av när jag är bekymrad eller deppig. Jag tänkte dela med mig av dem.. det kanske kan hjälpa er men ni kanske också kan hjälpa mig att komma på fler strategier för att minska grå dagar i vardagen.

1. Ligg inte kvar i sängen för länge


Bland det svåraste jag vet när jag har en dålig dag är att gå upp ur sängen. 
Det blir ALLTID bättre(kanske inte direkt men det är bättre än att ligga kvar i sängen)om jag går upp, duschar och äter frukost. Att ligga kvar i sängen och tycka synd om sig själv är tyvärr aldrig någon lösning även om man kan tro så till en början. Hitta knep som får dig att gå upp lättare. Till exempel sätt på en låt du blir extra glad av eller be om en personlig väckning av en kompis som är bra på att göra dig glad!

2. Gör dig fin

Vad brukar få dig att känna dig fin?
Jag tror alltid att jag känner mig bättre när jag gör mig fin. Det är en sak att må bra och en annan sak att se ut att må bra. Självklart är det viktigt att du mår bra på riktigt men ett knep som peppar mig att må bättre är att göra mig fin på utsidan. Jag brukar alltid försöka sminka mig och klä på mig fina kläder för att få mig att må bättre och det hjälper!!!


3. Din fysiska hälsa
Mår kroppen inte bra, mår själen inte bra. Äta och sova gott är en viktig grund för att hålla hjärnspöken på långt avstånd. Jag behöver 8-10 timmars sömn varje natt, hålla en god dygnsrytm samt äta på regelbundna tider för att hålla den fysiska hälsan så stabil som möjligt. Träning är också bra.


4. Positiv energi


Positiv energi är något man verkligen kan sakna när man inte mår bra. Därför är det jätte viktigt för mig att vara omkring människor som kan få mig glad men framför allt får mig trygg. Är jag i gott sällskap är det större chans att deras positiva energi smittar av sig på mig.

5. Gör dig av med människor som ger dig negativ energi

Denna strategi är nog en av de absolut viktigaste för att minska på dåliga dagar och öka självkänslan.
En vän ska få dig att må bra, peppa dig i alla tänkbara lägen, vara ärlig och ödmjuk, respektera dig och älska dig för den du är. Inte vara någon som alltid ska tävla mot dig, trycka ner dig, ge dig spydiga kommenterer eller utsätta dig för skitsnack. En vän ska ge dig energi, inte ta din energi.

6. Prata, skriv eller tänk.

För att jag ska få distans till det som tynger mig är det alltid skönt att prata med någon jag litar på. 
Vilken av sakerna jag tar till beror på hur pass dåligt jag mår och vad det är jag mår dåligt över. Viktigast är att du hittar något tillvägagångssätt som är bra för just dig. Samla INTE på dig bekymmer för tillslut rinner bägaren över och problemen blir allt svårare att hantera.

7. Sysselsättning

Det är aldrig bra att analysera och älta sina problem för mycket. Ibland behöver man komma ifrån sina problem och då är det viktigt att hitta något som gör dig glad och får tankarna på annat. Aktivera dig. När jag mår dåligt hjälpr det att umgås med människor som får mig att må bra eller aktiviteter som får mig att tänka på annat.


8. Musik

Musik är en av de bästa överlevnadsstategier som finns enligt mig. Med hjälp av musik kommer man i kontakt med så mycket känslor. Ibland hjälper musik mig att bli riktigt glad och pepp men ibland hjälper musik även att släppa fram tårarna eller andra känslor man har svårt att få fram.

9. Var ärlig mot dig själv
Du är den bästa vän du har så var god och ärlig mot dig själv. Även om du måste komma ifrån sanningen en stund för att "överleva", se till att inte glömma bort den.

10. Egoboost


Peppa dig själv. Vad är du bra på? Har du någon talang eller något du kan riktigt mycket om? Nämn minst 5 bra egenskaper om dig själv. Jag har ganska bra självkänsla men ibland kan dåliga dagar göra mig osäker. Jag kan få prestationsångest eller beslutsångest och sådana dagar är det extra viktigt att påminna mig själv om att jag är bra precis som jag är

11. Saker att se fram emot
Att ha något roligt att längta efter hjälper mig genom många jobbiga dagar. Boka en resa, konsert, besök en nära vän, ordna en middagsbjudning, gå på ansiktsbehandling eller gör en make over, ge dig ut på äventyr, köp en inredningspryl eller en bok du längtat efter. En liten förändring i tillvaron kan göra mycket. Unna dig själv att må bra!


12.Tänk på något som gör dig glad

Speciella minnen? Foton? En ägodel? En människa som betyder mycket för dig? Ett husdjur? Tänk på någon eller något som gör dig glad. Försök komma ihåg de positiva känslor du hade vid det tillfället.


13. Bestäm en dålig dag

Ha en riktig depp-dag! Bädda ner dig i sängen eller spring maraton. Ladda med papperservetter, godis, hyrfilmer eller musik. Var ledsen, förbannad, arg, tjurig. Va allt du behöver vara. Bara se till att få ur dig all negativ energi. Ladda batterierna och bestäm sedan att du ska göra allt för att må bättre nästa dag!

14. Tålamod

Okej, den här strategin må vara den allra tråkigaste men den är tyvärr sann. Oavsett vad det är du mår dåligt över så måste du ALLTID ha tålamod. Oberoende vad du sörjer, så tar det alltid tid. Du kan komma över en händelse på bara några minuter men det kan lika gärna ta flera år. Vissa saker kommer du kanske aldrig glömma, men du kan gå vidare och lära dig leva med sorgen. Ha tålamod, ge inte upp för du kommer må bra igen.

15. Pusha dig själv

Vem har sagt att det alltid ska vara enkelt att vara lycklig?Men det finns ingen annan än du som kan ta kontroll över ditt eget liv. Om du mår dåligt är det du som måste bestämma dig att du vill må bra igen.

15. En förändring
Möblera om i lägenheten, köp en ny matta till köket,klipp en ny frisyr, börja en ny sport, sluta säga "ja" till allt eller börja säga "nej" mera, sluta lev efter almenackan och våga vara impulsiv. Ja ni förstår säkert vad jag vill komma fram till. Jag tycker små eller stora förändringar kan hjälpa en på traven att vilja börja om.

Jaaa.. det var dom. Jag tror verkligen på överlevnadsstrategier. Det är som en individuell (oskriven eller skriven)handbok för hur man ska göra för att undvika att hamna i vardagssvackor eller deppiga dagar. Jag tror det är bra att vara medveten om vad som kan peppa en själv.  Då är du förberedd när en svacka kommer och ju fler strategier man har desto enklarare tror jag man kan komma tillbaka på rätt spår igen. 

Oj, mycket text som sagt. Hoppas ni orkar läsa allt ;)

Vad brukar ni göra för att må bättre när ni mår dåligt?

Tabbar.


ser jag i syne eller vad gör grannen där borta?

sväljer för mycket luft?

inte äta jordgubbar, trycka i sig jordgubbar. Med stängd mun dessutom!

jsg passar på att blunda lite

jag är inte gravid, det ser bara ut som det

somnar?

posa fritt

det ser ut som jag ska göra annat än att fiska

hoppa på bara, glöm inte att hålla hårt i toppen

a dead somthing walking

kan man någonsin lyckas se "bra ut" när man fyllekäkar på en efterfest?

det är så här jag ser ut på riktigt

hjälp.

så går det när man fint ska blåsa maskrosfrön, blås sönder hela blomman.

Bjuder på lite fler mindre lyckade bilder. Mina bilder jag tar här till bloggen blir inte alltid fina, verkligen inte haha.  Men visst har man en tendens att vilja visa sina allra bästa foton? Men tabbarna är nästan roligare att se ;) Och jag är väl knappast ensam om att "tabba mig" på bild? ;)

Mindre lyckade bilder.





ser ingenting!


läppstift på tanden? helt ovetandes. inte ovanligt!

vad ville jag förmdela här undrar jag? ;D


jag sträckte mig när jag skulle posa framför kameran medan kameran var på självutlösning! bra!!!

look dead.


om du inte blundar när kortet tas så får du håret i ansiktet

eller försök svänga snyggt med ditt hår, eller misslyckadas brutalt och lyckas istället få dig en flint på hjässan


fokus på ögonen? eller fokus på flottigt hår?

le med ögonen, så du nästan somnar?

jag ville visa er klänningen, inte klänningen och mina nerdragna byxor


24 år och 24 påsar under ögonen!

Här är sanningen, ibland tar det ett tag innan jag lyckas få till en bra bild. Det är inte alltid bara att ställa sig framför kameran och sedan lyckas med en ultimat bild! Ibland krävs det tålamod! Jag vet inte om jag är ensam om det, men jag kan ju alltid hoppas att jag inte är det ;) Jag bjuder på dessa mindre lyckade fotoshoots denna tisdag. Jag är hemma idag från föreläsningen med världens ömmande och kliande bulle i halsen.

TACK för era värmande kommentarer i inlägget nedan♥

8 saker du kan lyckas göra på fyllan.



Under en och samma kväll....


1. Blanda (thailändsk)medicin med alkohol och inatala dig själv att du kommer må bättre under kvällen

2. Låna skor, gärna av någon okänd och helst 10 storlekar för stora.

3. Tro att du lyckas hitta något nytt smart ställe att ta bilder med självutlösaren. Kylskåpet kanske inte var någon bra idé trots allt.... 

4. Mucka gräl, på riktigt eller på låtsas, men du muckar.

5. somna i glastet.. det kan hända.

6. inte vara "med" när kameramannen är framme

8. Ta ännu en snygg bild på dansgolvet, med cepe-arm och sneöga.

8. Gå barfota när det iskallt ute i hopp om att det inte kommer göra lika ont utan skor.  Men snart märker du att du trampar på grus, glas och asfalten är iskall. Dina fötter är nu så kalla att du inte kan ta på dig klackskorna igen och du pinas ännu mer för att komma fram.



Känner ni igen er?
Eller vad brukar ni lyckas göra på fyllan?

Var rädd om dig.



Jag vill bara passa på o säga det till er som sitter mycket framför datorn. Ni måste tänka på hur ni sitter och rör er framför datorn. Jag kan säga så här, för er som har följt min blogg. Ni vet ju vilka problem jag har och har haft med min huvudvärk. 

Orsaken till min huvudvärk är: Att min vänstra sida inte är lika fysisk stark som min högra vilket skapar en obalans i ryggen och ger huvudvärk. Jag har varit och är till stor del fortfarande snevriden. Jag har suttit sne som en ostbåge framför datorn och tvn i väldigt många år. Plus att när jag är stressad, orolig osv spänner jag mig men det kan även vara omedvetna spänningar. Min nacke och mina axlar har fått ta så pass mycket stryk att de inte längre orkar hålla upp mitt huvud= jag får huvudvärk.

Andra delar av kroppen som tillhör det mest utsatta när man sitter mycket framför datorn är bland annat muskler i ländrygg, skuldror, och underarmar.






Nu går jag hos en jätte duktig och erfaren sjukgymnast som i princip lär mig från början hur jag ska sitta, stå och gå rätt för att inte belasta fel kroppsdelar i onödan. Det tar tid, det är svårt men det är livsviktigt att jag är snäll mot min kropp. Desamma gäller för er. Vi blir allt mer beroende av datorer och hur kommer det påverka våra livsvanor om vi inte är rädda om oss?!

Jag fick ett migrän-anfall igår senare på kvällen. Jag kunde knappt se, gå eller prata så tjejerna fick i princip hjälpa mig på med ytterkläderna och leda mig ut så Ante kunde hämta mig. Mindre roligt. Men hade jag hur trevligt som helst innan så jag är glad att jag kunde närvara så pass länge.

Men tjejer och killar, lova att ni tar vara på dessa tips. Var rädd om dig.

Biggest Loser



Jag kollade på finalen till amerikanska biggest loser#4 förut. Herreguud säger jag vilken pondus de har som går ner så mycket i vikt under så kort tid! Även om det ligger pengar i prispotten så krävs det en hel del disciplin och viljestyrka att gå ner i vikt!
Flera utav dem gick ner över 50 kg i vikt på 4 månader! Det är beundransvärt! Svenska biggest loser har inte uppmärksammats lika mycket. Vad tror ni det beror på? I amerikanska Biggest loser vinner "the biggest loser" 250 000 dollar och de resterande om åkt ut huvudtävlingen "the biggest loser" tävlar mot varandra för att vinna 100 000 dollar. Snacka om saftiga prispengar! Under programmets gång fanns det även deltävlingar där deltagarna kunde vinna fina priser som lyxiga bilar, pengar etc. Jag undrar hur det gått utan så stora belöningar ;)
 I Sverige har vi aldrig kunna delat ut så stora prisummor.... tror ni pengarna har stor betydelse för att de ska lyckas gå ner så mycket i vikt som de gör? Tydligen går tyvärr ca 90% av de som deltar i Biggest Loser upp i vikt(hur mycket vet jag inte)efter att programmet är slut. Det måste vara svårt att behålla vikten och inte det ultimata för kroppen att hetsträna. Eller vad tror ni? Men det allra viktigaste tycker jag är att de åtefått hälsan, glädjen och energin att kunna leva ett lyckligt liv.

Finalisterna av biggest loser#4.





Stor skillnad va?
Har ni sett programmet?
Vill inte avslöja vem som vann av dem om ni missa programmet. Men ni får gärna gissa ;)


Nu har jag juuuuuuuuuuuul-lov :)

Stöd rosa bandet med rosa saker


Vilka fina erbjudanden det finns till rosa bandet kampanjen. Det finns många sätt man kan stödja Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj och detta är ett sätt.Genom all marknadsföring ökar det chanserna att samla in pengar och göra folk påminda över vad den här hemska sjukdomen gör!

Jag tror den här insamlingen är viktigare än folk vågar tro. Jag vet själv hur rädd jag är att drabbas eftersom cancer funnits i familjen och det har lett till dödsfall. Jag hatar vad cancer har gjort mot mig och dem jag älskar!Jag vill inte att fler ska drabbas!Vi måste vara mer rädda om varandra och oss själva. Visst är det enklare att förneka sjukdomen än att påminnas om att den finns men vem hjälper det då?




Man måste inte skänka ofantligt mycket pengar.Om varje människa bidrar med något kan vi göra mycket mer tillsammans!Kramar

Ett sjukt spel för att få störst blogg.


Visst är det roligt att läsa och inspireras av andras bloggar?
Jag tycker det är kul. På sistone har jag hittat ganska många bra bloggar som jag tror att jag kommer fortsätta läsa.

Jag undrar. Varför är det så viktigt att ha flest kommentarer? 
Eller så många som möjligt som premenuerar på ens blogg via bloglovin?

Jag vet inte hur många "hej fin blogg, ska vi premenurera på varandras bloggar via bloglovin?"
kommentarer jag fått på sistone. Klart man kan ställa den frågan om man verkligen gillar bloggen och man verkligen vill premenurera. Men orka besöka andras bloggar bara för att försöka fiska fler premuneranter?!
Det ska ju vara viktigt hur man marknadsför sin blogg. Men alla sätt är tydligen tillåtna för att få en större blogg.
Men vart finns självrespekten alla gånger? Hur långt är folk villiga att gå bara för att få en större blogg?! 

Det är sorgligt att vi ska behöva hävda oss genom att ha störst,bäst, mest besökta och vackrast blogg.
Men det är ju som i verkliga livet, här måste vi också hävda oss på olika sätt men i bloggen skyr verkligen alla slags medel. Folk blir desperata och det är riktigt sorgligt.
Men det bloggaren ofta glömmer är att den desperationen återspeglar sig i bloggen och därmed får man inget bra  intryck av bloggaren. Vilket jag anser vara viktigt om man vill ha folk som verkligen läser det man skriver. Men det är ingen som bryr sig. Så länge man har många kommentarer och flera besökare då är allt frid och fröjd. 
Kan någon förklara för mig hur man tänker? Jag förstår inte.

 Jag läser inte bloggar bara för att få kommentearer.
Sen att få en kommentar där någon har reflekterat över det man har skrivit. Det är bara en bonus.
Dessutom tycker jag det är tråkigt att man är villig att exepelvis vara elak och provocerande bara för att man vet att det lockar läsare. Det är faktikst ett ganska så sjukt spel man spelar för att få störst blogg när man tänker efter.

Och varför fortsätta spamma?Jag menar, tror du verkligen att jag vill gå in och svara på din "hej hur mår du idag?" kommentar, när jag vet att du ställt samma fråga till 100 st andra?Som om du bryr dig hur jag mår idag. Det enda du bryr dig om är hur många kommentarer och besökare du har. Men hur många läser då dina blogginlägg?
 
Jag läser i stort sätt alltid det inlägg där jag ska kommentera eller svara på en kommentar.
Gör ni det? Jag gör det 95 % av gångerna. Jag kollar ialla fall alltid igenom en lång text så jag får något grepp om vad inlägget handlar om. Så om jag vill kommentera inlägget, är det också något jag reflekterat över.
Jag tycker det visar mer respekt till den andra bloggaren att göra så.
Men endel bloggare bryr sig bara om att ge svar på sina kommentarer, eller skriver oftast bara kommentarer för göra reklam för sin blogg. 

Självklart vill jag också ha besökare och gärna kommentarer av er som har reflekterat över det jag skrivit om. Men jag gör inte vad som helst för att locka besökare.

Ni som vill läsa och kommentera i min blogg är välkomna att göra det. Men sluta sprid onödig reklam.
Tänk på att bloggen faktiskt reflekterar över hur du uppfattas som person. Du har ett liv efter bloggen också.Om ni vill vara desperata för att få en stor blogg. Fine by me. Jag tänker i alla fall inte sjunka så lågt.

Vad hände med Nicole Kidmans läppar egentligen?!




Inte för att vara sån... men va fan hände med Nicole Kidmans läppar?!?!?!
Hon är ju så himla vacker. Eller hon var så otroligt fin som hon var innan hon börja med alla operationer som hon sägs ha gjort. Men jag menar, bilder kan tala för sig själv!

Jag brukar inte bry mig men när det är extrema fall är det e klart man höjer på ögonbrynet och undrar... varför?!
Såg en film med henne igår, Tolken.  Då hade hon normala läppar, visst kanske tillgjorda vem vet, vem bryr sig. Det såg normalt ut iaf tillskillnad från hur hon ser ut idag. Nu..nu.... kan jag kan inte se en film med henne utan att stirra på hennes läppar. De är gigantiska och inte nog med det, gigantiskt konstgjorda!! Det ser galet ut!
Hon hade ju läppar innan. Inte tusan behövde hon förstora dem ännu mer?!?!?!?






Det är så synd när en så vacker kvinna förstör enligt mig sitt utseende! Åh fan söta Nicole.

Fan för girighet



Det är inte något nytt att världen är orättvis. Men hur kan vi vara så jävla dumma och gririga? Vi förstör ju bara för oss själva. Det är vi som står bakom nästan all jävla skit här i världen.. Hade vi inte varit så jävla självupptagna hade världen sett jävligt annorlunda ut enligt mig... fan för girighet.


Människor bara dör. Hej vilt från höger till vänster.
Varje dag kommer nya dödsfall. Endel väntade andra oväntade.
Är det inte sjukdomar, är det olyckor är det inte olyckor eller sjukdomar är det mord och vice versa.
Vi alla är väl medvetna om att det sker hemska och orättvisa saker i vårt samhälle och runt om i världen,..
En del saker kan vi påverka, andra saker mindre!
 Vi lever i en värld där de största fienderna vi tyvärr har är - oss själva. 
Vi står ju ivägen för vår egen framgång!!! Hur kan vi vara så jävla dumma och giriga??!

Ibland känns det som att världen står stilla, eller som att man står stilla och hela världen rör på sig i allldeles för snabbt tempo.
Man läser om ett mord, helt plöstligt läser man om ett nytt mord i nästa dagens nyheter och det första mordet är som bortblåst?!
Varför kan vi inte lära oss av våra misstag? Knarkare som suttit inne på kåken kommer ut efter 3 år och vad är det förta dem gör? Jo börjar sälja knark- IGEN!!!!
Vad är det som driver oss?!
Ja förutom det uppenbara makt och pengar. Är det värt att offra så mycket som medmänsklighet för att få mera makt och pengar?! Exakt vad blir bättre av makt, status och pengar?!?!??!

Ja som sagt ingen nyhet om att världen är full av orättvisa... Ja det vet vi.!!!!!
Men det som stör mig allra mest är att vi vet att världen är så här, vi klagar och surar...men vad gör vi åt det då?
Som att världen bara ska börja förändra sig själv?!?!?!??!
Vi bara sitter på våra feta rumpor och ältar allt. Man kan faktiskt göra skillnad...
En början och en enkel sak är att blåsa ner sitt självupptagna alterego och sluta med all girighet!!!!

ÅHHH TÄNK MÄNNISKA TÄNK!#&/!&#)(½!%%Y/!#!½¤!#!½!!#%

Gör ALDRIG dina naglar i Thailand...!!!!




Jag vart jätte nöjd över resultatet av naglarna jag gjorde i Thailand, men att få av dem här hemma i Sverige var en helt annan femma. Mission almost impossible.
Vad har de för metoder där borta egentligen?!?!
Mina naglar misshandlades med aceton, filning, skrapning osv i nästan 3 timmar för att få loss skiten.
De var förövrigt kvävda med akryl-liknande stenmassa i nästan 1 månad och fick INGEN som helst syre.

Tror ni mina naglar mådde bra där under?
Jag tror INTE det va!De var sååååå spröda och tunna. Fulare än någonsin!




Gjorde om dem med geleförstärkning sen här i Norrköping för de var som gummi.
Dock va jag tvungen att fila ner all längd nu när jag tog bort gelen för att naglarna ska friskna till så fort som möjligt.


...men nu mår de hyffsat och jag ska försöka ta hand om dem väl....

Därför ska du inte göra förstärkning eller förlängning av dina naglar i Thailand :
1. Kommunikation: 
Språkunskaperna är i största del inte så bra så risken att man missförstår varandra ökar betydligt tex man kan bli lurad på pengar och/eller lurad på varan.Jag vart lurad på båda. Det var en bestämd summa innan jag påbörja men när det var färdigt skulle de plötsligt ha betalt för det översta lacket också..de sa aldrig att det kosta extra men men. Det skulle vara géle...men det här var nog snarare akryl hårdare än hårdast, omöjligt att få bort utan att förstöra mina egna naglar under. Så ska det väl inte gå till?!
2. Otryggt : Förstår jag dig inte kan jag heller inte fråga. Det var min första gång jag gjorde förlägning.(inte små smart av mig nej)Jag hade många frågor, men fick inga vettiga svar! Egentligen ville jag bara ha förstärkning på 8 naglar och förlägning på de 2 naglar som gått av. Men det va ingen idé att förklara så jag nöjde mig med förlägning på mina redan långa naglar haha.
3. Kvalité. Vet de vad de ens håller på med?! De må ha hållt, men var det meningen att jag skulle ha med mig dem till graven?!

Förövrigt ska man vara försiktig med att färga håret på salong också! Jag vågade blondera mig iaf orädd som jag är på gott och ont! Resultatet vart bra men en annan tjej gick från askblont till grönt! Snyggt?! Nää hennes semester var förstörd för INGEN annan på HELA ÖN vågade färga hennes hår efter det! Sjysst grönis...

Exakt 5 år sedan studenten men vart tog tiden vägen?

Halllååååååååååååå!

Igår va det exakt ju 5 år sedan vi tog studenten!!!!!!
3 juni (eller 4 juni kommer inte ihåg) 2004, De Geer Hotell och Restaurang.


Men hallååå vart har tiden försvunnit?!
Jag kan INTE fatta att det är 5 år sedan vi stod där med våra vita student mössor och skålade med champange, överlyckliga över att ha tagit examen och klarat skolgången, nyfikna och ovetandes över vad framtiden hade att erbjuda. Jag var sååå jävla lycklig men samtidigt visste jag ju inte vad jag skulle hända här näst....!

Vad gjorde ni efter studenten?
Jag insåg snabbt att hotell och restaurang branchen inte var något för mig. Jag pluggade lite extra på distans och jobbade på Wedins skor innan jag tog mig i kragen och sökte till Undersköterska/Mentalskötareutbildningen.
Nu har jag jobbat som uska och mentalskötare i 1 år. Till hösten blir det universitet som gäller, förhoppningsvis Socionomutbildningen =)


Här är jag! Lycklig och lullig! Trampade snett hela kvällen i de där jävla skorna som ni ser haha.

Det jag ångrar som bara tusan.... Man säger ju att man inte ska ångra men jag ångrar ihjäl mig att det knappt togs några kort under den dagen eller på kvällen. Jag har INGA kort på mig och Linn när vi åkte i carbioleten efter vi sprungit ut. Kaaa-aatastrof! Inga kort med vännerna och studentmössan. Kaaa-tafuckingstrof!
 Inga kort på oss i klassen eller alla HR klasser. Det är såå sorgligt för studenten är ändå en tid man aldrig vill glömma och självklart gör jag inte det men minnena är ju urkassa från den kvällen och det har väl sina orsaker?! Hahah

Hur länge sedan är det ni tog studenten?

Åh studentveckan va ju underbar! Balen likaså, som du ordnade sötsson!
Men så fort studentiden sprang iväg...

Nu ska jag laga lite tacos här, snart kommer Fialia.

Ha en trevlig fredagkväll allihopa!
Tidigare inlägg
RSS 2.0